v.26 (25+0)

Har haft ganska mycket sammandragningar från och till, frågat barnmorskan om vad som är normalt, och så länge det inte är vattenavgång, blod, gör ont och går över när man vilar så är det lugnt. Mina har aldrig gått över när jag vilar, men jag har inte haft ont eller så, så det var ingen fara..


Den 8:e, alltså för två dagar sen jobbade jag och sammandragningarna kom allt tätare och började kännas av mer. Vill verkligen inte påstå att jag gjorde något på jobbet som satte igång det här, dom som vet vart jag jobbar vet att det inte är speciellt ansträngande. Den kraftigaste fysiska aktiviteten var dammsugning, liksom..
Jag är inte så orolig av mig, men när det hade hållit på i 5 timmar med 3-4minuters mellanrum, utan uppehåll, så ringde jag in för att fråga, och blev kopplad till Örebro direkt.
Där så tyckte dom att jag skulle komma in och kolla för säkerhetens skull. Jag var inte lika pigg på idén och förklarade att Jag hade tänkt mig att de skulle säga "Näääe då, det är ingen fara, det är HELT normalt", så att jag kunde åka hem ist för att köra in till Öret o sitta där o glo som en fåne. Barnmorskan i telefonen skrattade, och vi kom fram till att det var bäst att kolla ändå, så vi åkte in, 21.30 på kvällen (alltså sovtime för fia och stellan i vanliga fall)..


Väl inne frågades det en massa frågor om dessa sammandragningar, och barnmorskan frågade hur länge se höll i sig och hur regelbundet de kom. (I telefonen lät det som att jag SKULLE komma in för att de var så regelbundna och inte ville ge sig) Nu kom de ännu tätare, men de höll bara i sig i 10sek. När jag förklarar det så får jag en sån där menande blick, och hon sa nickandes att "jaaa, men då är det ju såklart inga RIKTIGA sammandragningar, eftersom de bara är 10 sek långa, eller hur?....."
Jaa, näe, det kanske det inte är, vad vet jag, jag har aldrig haft sammandragningar förut(??)

På CTG:n såg jag också att när jag hade mina låtsas-sammandragningar, så hände det inte så mycket med siffrorna, och jag nämnde det för barnmorskan. Då tittar hon bak på mig från datorn, och tittar med en ännu mer menande blick och säger något i stil med "jaa, där ser du"...
Tror ni att jag tycker att det är KUL att åka in till Örebro "mitt i natten" för att få ett "jaa, där ser du vad du oroar dig i onödan, din jävla förstföderska som inte vet någonting om förlossningsarbetet"...
Nää, blä...

Inget protein i urin, och blodtrycket hade stigit lite till, 130/80..

Läkaren, hur som, var mycket trevligare och bemötande. Kollade livmodertappen med vag. ultraljud och allt verkade bra. Fick också ett vanligt ultraljud lite fort, och jag chockades över hur stooor bebisen var där inne. Såg knappt var det var, såg bara stooora revben och en halv skalle.. Baota-bebis?
Vi/jag ville inte heller denna gång se några snoppar, förklarade jag snabbt, och han liksom svischade förbi det området flera gånger.

Nåja, allt var lugnt, och om det fortsatte och blev värre, så skulle jag komma in igen.. Troligt, säger jag bara, haha.. Nu har jag fått höra att allt är lugnt, så så länge inte vattnet går eller liknande, så stannar jag hemma, haha..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0