5 veckor kvar?

Var hos bm idag för att kolla blodtryck och urin, eftersom blodtrycket har stigit lite. Det låg på 140/90 nu, alltså för högt i jämförelse med mina vanliga 110/65.. Detta ihop med mina svullna fötter (som för övrigt är MER svullna nu än på bilderna), min huvudvärk som jag haft, och att jag ser stjärnor, kraftig viktökning (3,5kg på 1,5dag nu senast) osv. pekar ju lite åt havandeskapsförgiftning.. Men som förut, så visar urin bra, inget protein, så det är ju bra.


Nämnde också för henne att jag haft "blödning" hela dagen igår och ont som fan i svanken i två dagar. (Så där ont så att man vill att någon ska gå på ryggen för att räta ut den).. Hon tyckte att jag skulle in till förlossningen o kolla.
Sagt o gjort, och jag fick komma in till karlskoga, tack o lov. Jätterar personal.
CTG kurva, som inte sa mig ett skit. Låg där inne och halvsov, jääättetrött..
Nytt blodtryck 150/100 efter att ha legat i sängen i närmare en timme. (!) De sa inget om urin, så antar att det var ok.

Gynundersökning visade att det definitivt var slemproppen som gått. VUL visade att tappen var 2,5cm (var 3,3cm för några veckor sen) Den var dock stängd och allt sånt där, så det var lugnt, bara att det var något förkortad då.
Bokade tid till spec.mödravården på torsdag för att kolla tappen igen. Eftersom slemproppen gick så "kan vad som helst hända" enl. läkaren, men han bad mig knipa åtminståne 2 veckor till, så jag fick föda riskfritt och i Karlskoga. -Ja tack, men hade det inte varit för det, så hade ungen gärna fått kommit ut nu. (Har inte hittills haft mycket att gnälla över i min graviditet, utan har mått rätt så bra, men nu har jag fått hemsk foglossning OCH ischias, och kan knappt gå. Det räcker nu, känns det som.)

Kanske tänkte de trycka i mig brikanyl, men jag ville inte. Vi avvaktar tills på torsdag, föreslog jag. Och i och med att Dr.Fia gjort sitt utlåtande, så höll läkaren med och tyckte jag kunde höra av mig om sammandragningarna inte slutate/blev värre osv. osv.
Ryggvärken i samband med sammandragningarna fortsatte under dagen, en jävla onödig pina bara. Men hux flux, efter en panodil, (som jag för övrigt tog pga. huvudvärk) så gick faktiskt det mesta av värken över, fantastiskt.

Så var det med det, minsann..

v.34






v.34

"Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra." - IN MY ASS, HELLER, säger jag bara.
Är glad om jag kommer upp från soffan utan att dö på vägen. Toastolen känns som den sitter nere i golvet, så en vacker dag här, kommer den förmodligen att braka när jag slänger mig hejdlöst ner på den. (Går ju på toa ett ett par ggr per dygn, så oddsen är ju fina..)


Var hos bm idag, "Det blir nog en stor bebis" log hon. -VADÅ STOR? Jag vill ha en LITEN bebis!? ;D
"Jävla mummu, (min mummu, alltså) kommer att ha rätt", var det första jag tänkte, för det var det första hon sa när hon såg KUB-ultraljudsbilderna (från v.14), att det var en "stor pojke" där i.. hrm..
Min LILLA bebis har för övrigt legat med huvudet nedåt sedan typ v18, och har inte ens tenderat till att försöka röra sig eller vända sig åt något annat håll, utan ligger där snällt och någorlunda stilla. Inbillar mig att det kommer ut en dundersnäll och lugn bebis. -Ja tack!

Har haft huvudvärk i över en vecka nu, och jag som aldrig äter alvedon går nu på vad man skulle kunna kalla "paracetamol-kur", med en standard på två 1000mg alvedon per dag. Lovely. Men huvudvärken släpper ta-mig-fan inte ändå. Underligt.
Fick också nån svacka inne på MAXI idag när jag handlade, och gick omkring bland frysdiskarna och såg, helt plötsligt liksom ingenting, fast allting samtidigt. Prisskyltarna snurrade, folk pratade runt omkring mig. Läpparna var helt bortdomnade och benen lydde mig inte. Lyckades ta mig bort till godishyllorna för att leta efter Dextrosol, men icke. Tränger mig före i kön och frågar artigt kassörskan vart jag hittar "Däschtroschool". Stapplar bort och börjar knapra redan borta i hyllorna. Det var väl något typ blodsockerfall eller liknande, för det gick över när jag kommit ut ur affären, men det var fan läbbigt, har aldrig haft så förut.


Har fotograferat mina härliga fötter, dom är så vackra nu för tiden att jag tänkte att det MÅSTE ju dokumenteras. Det är ju groteskt. Känns som att man har limmat på vattenballonger på ovansidan fötterna, som dallrar när man går, och håller på att sprängas när man lägger tyngden på. Uppdatering med bilder på både tjocka magar o fötter kommer ikväll..

Det var väl det. Lite klagomusik från en höggravid i sommarvärmen.

RSS 2.0